04/10/2025 | Press release | Distributed by Public on 04/09/2025 23:34
Värdet på statens bolagsinnehav var cirka 30 miljarder euro vid utgången av 2024. Staten fick sammanlagt 1,45 miljarder euro i kapitalinkomster av sitt bolagsinnehav. Avsikten är att inkomster från statens bolagsinnehav under denna regeringsperiod används till att finansiera regeringens investeringsprogram med tre miljarder euro.
År 2024 gav bolagsinnehaven staten kapitalinkomster till ett sammanlagt belopp av 1,45 miljarder euro (1,57 miljarder euro år 2023). Statsrådets kanslis andel av kapitalinkomsterna var 1,33 (1,36) miljarder euro. I synnerhet Fortums höjda utdelningsnivå och den ökade utdelningen av medel från onoterade kommersiella bolag hade en positiv inverkan på utdelningsintäkterna.
Vid utgången av 2024 uppgick det sammanlagda värdet på statens alla bolagsinnehav till cirka 30 (37) miljarder euro. Den största enskilda orsaken till värdeförändringen var Nestes sjunkande aktiekurs och bolagets stora vikt i statens portfölj.
Värdet på statens alla börsinnehav var 17,8 (24,9) miljarder euro. Av detta utgjorde statens direkta börsinnehav 10,8 (17,9) miljarder euro och Solidiums aktieinnehav 6,9 (7,1) miljarder euro. Det sammanräknade värdet på innehav i onoterade bolag uppgick enligt ägarstyrningens värdering till cirka 12,1 (11,6) miljarder euro vid utgången av året.
"Bolagens verksamhetsmiljö präglades av ett svårt konjunkturläge, fortsatt ekonomisk osäkerhet och geopolitiska spänningar. Trots detta lyckades flera bolag förbättra sin konkurrenskraft och lönsamhet", säger överdirektören Maija Strandberg, som är chef för avdelningen för ägarstyrning vid statsrådets kansli.
Vid utgången av 2024 hade staten innehav i 69 bolag, varav 34 var kommersiella bolag och 35 bolag med specialuppgifter. De statsägda bolagen sysselsatte sammanlagt cirka 280 000 (285 000) anställda.
Ägarstyrningen har främjat målen i regeringsprogrammet, bland annat genom att göra upp en plan för finansiering av regeringens investeringsprogram med kapitalinkomster. Planen består av årliga utdelningsinkomster som överskrider basnivån, avveckling av överkapitalisering och överlikviditet i bolag där sådant konstaterats samt eventuella företagsarrangemang och börsnoterade bolags aktieförsäljningar.
Avsikten är att regeringens investeringsprogram ska finansieras med statens kapitalinkomster till ett belopp av cirka 3 miljarder euro under regeringsperioden. I anslutning till detta har man analyserat och identifierat överkapitaliseringen i onoterade statsägda bolag. År 2024 flöt det in 352 miljoner euro för finansiering av investeringsprogrammet.
"Med tanke på statens helhetsintresse är det viktigt att de statsägda bolagens balansräkningar blir effektivare och styrs till en effektiv användning av kapitalet utan att specialuppgifterna och tillväxtmöjligheterna äventyras. Om man beslutar att finansiera regeringens investeringsprogram i huvudsak genom att sälja börsbolag med ett bra utdelningsflöde, leder det till att statens behov av upplåning ökar i framtiden. Vid försäljning är det svårt att hitta annat inhemskt kapital för att ersätta statens innehav, vilket betyder att ägarandelarna lätt hamnar utomlands", konstaterar Maija Strandberg.
Den statliga ägaren lägger särskild vikt vid insatser för att främja lönsam tillväxt samt vid bolagens förmåga och vilja att satsa på innovationer och produktutveckling och dessutom på investeringar särskilt i hemlandet.
"Solidiums och Finlands Industriinvestering Ab:s, det vill säga Tesis, verksamhet för att möjliggöra tillväxt ska inte ses som överlappande utan som komplement till varandra. De bolag som Solidium och Tesi investerar i befinner sig i olika faser av tillväxt. Tesi agerar kapitalinvesterare i tillväxtfasen, medan Solidium är en ankarägare som investerar i börsnoterade bolag eller bolag som kan komma att bli börsnoterade och nationellt betydande", konstaterar Maija Strandberg.
"Solidium är ett viktigt verktyg för staten när det gäller att stärka och stabilisera det inhemska innehavet i börsbolag. Det är viktigt att de nationellt betydande bolagens huvudkontor och FoUI-verksamheten hålls kvar i Finland och att Helsingforsbörsen förblir livskraftig", säger Maija Strandberg.
Våren 2024 godkände statsrådet ett nytt ägarpolitiskt principbeslut med betoning på hållbar tillväxt samt riskhantering och säkerhet. Dessutom innehåller principbeslutet mer konkreta mål än tidigare för de statsägda bolagen. Alla statsägda bolag ska fastställa strategiska och ekonomiska mål. Bolagen med specialuppgifter ska dessutom fastställa mål för specialuppgiften.
Den statliga ägaren har ett hållbarhetsprogram med hjälp av vilket den följer upp de viktigaste hållbarhetsmålen för bolagsinnehavet. Staten som ägare förutsätter att hållbarhet beaktas som en integrerad del av bolagens strategier och ersättningar till ledningen. Vid utgången av 2024 hade 83 procent av de statsägda bolagen satt upp hållbarhetsmål när det gäller belöningssystemen för ledningen.
Statens mål som ägare är att de totala utsläppen från bolagsportföljen ska minska. År 2024 minskade de absoluta utsläppen något, och bolagens koldioxidavtryck var 52 (54) miljoner ton CO2-ekvivalenter.
"Bolagens arbete med miljömässig hållbarhet håller på att utvecklas i en positiv riktning. Allt fler statsägda bolag, 19 (15) procent, har satt upp vetenskapsbaserade utsläppsminskningsmål. Även biologisk mångfald beaktas på ett mer målinriktat sätt", säger konsultativa tjänstemannen Katariina Sillander, som ansvarar för utvecklandet av hållbarheten inom statens ägarstyrning.
Mer information: Maija Strandberg, överdirektör, statsrådets kansli, tfn 050 407 8423, och Katariina Sillander, konsultativ tjänsteman, statsrådets kansli, tfn 050 569 0902, [email protected]