Undersöker omställning med staden som testbädd

Arbetet med att etablera Geografiskt Omställningslabb Göteborg-Lindholmen, och formerna för samarbetet däri, har pågått sedan hösten 2025. Flera av innovationsprojekten är nu igång, och för instiutionen för arkitektur och samhällsbyggnadstekniks del handlar det om två innovationsprojekt och ett följeforskningsprojekt. Tillsammans tar projekten sig an olika delar av stadsutvecklingen - från hur data kan användas för att förstå hur människor rör sig i staden, till hur invånare kan få en mer aktiv roll i utvecklingen av sin närmiljö och hur själva omställningsprocessen kan följas och läras av.

Från vision till verifiering: när data möter stadsplanering

Stadsutveckling börjar ofta med visioner och mål: fler människor ska gå och cykla, platser ska bli mer levande och staden ska främja hälsa och social hållbarhet. Men hur vet man om målen faktiskt nås när en ny stadsdel eller plats väl är byggd? Denna fråga står i centrum för projektet "Från vision till verifiering (V2V):Datadrivna metoder för innovativ planering inom kommunal verksamhet, med Lindholmen som testmiljö för systematisk och verifierbar måluppfyllelse". Målet är att utveckla en evidensbaserad metod för kommunal planering, där data om hur människor faktiskt använder staden kan användas för att följa upp och förbättra stadsutvecklingen över tid.

- Vi behöver gå från att bara formulera visioner och mål för framtidens stad till att kontinuerligt kunna följa upp om vi faktiskt når dem. Genom att kombinera data och modeller kan vi testa planeringsscenarier innan de genomförs och sedan mäta och lära av de faktiska effekterna. Det skapar en mer evidensbaserad planering där vi kontinuerligt kan förbättra både våra modeller och våra beslut, säger Meta Berghauser Pont, professor vid ACE och projektledare.

En viktig del av projektet är att förstå hur människor rör sig och vistas i stadsmiljön och forskarna kommer därför att testa och jämföra flera olika typer av data. Det handlar dels om så kallad big data, exempelvis data som köps in från telefonappar, dels om data från sensorer och observationer på plats, som kameror och wifi-baserade mätningar. Genom att kombinera olika datakällor vill forskarna utveckla ett robust system som kan ge en bättre bild av hur stadsmiljöer används, samtidigt som hänsyn tas till integritet och GDPR.

Datan ska bidra till att minska avståndet mellan vision och verklighet, och ge bättre underlag för framtida beslut om mer gångvänliga, hållbara och robusta städer. Fokus ligger bland annat på detaljplanen för den centrala delen av Lindholmen och projektet genomförs i samarbete med Göteborgs Stad, Chalmers Fastigheter och Chalmers Next Labs.

Tillsammansbyggeri - när invånarna blir medskapare

Det andra innovationsprojektet, "Tillsammansbyggeri - omställningsmetoder för organiserad lokal stadsutveckling", tar sin utgångspunkt i en annan fråga: Vad händer när de som bor och verkar på en plats får möjlighet att själva vara med och forma dess utveckling? Projektet ska utveckla och testa tillsammansbyggande som en metod för hållbar stadsutveckling, lokal handlingskraft och cirkulära byggprocesser. Det handlar om att undersöka nya former för hur människor, kommuner, organisationer och andra aktörer kan samarbeta kring utvecklingen av den egna platsen.

- Vi ser fram emot att tillsammans med boende, föreningar, kommuner och andra aktörer utforska hur lokal kunskap och engagemang kan bli en drivkraft i stadsutveckling och praktiskt omställningsarbete. Genom samskapande och tillsammansbyggeri vill vi utveckla metoder som stärker lokal handlingskraft, cirkulära byggprocesser och mer inkluderande livsmiljöer, säger Liane Thuvander, projektkoordinator och professor vid Chalmers, som tillsammans med John Helmfridsson bidrar med kunskap kring metoder och praktisk erfarenhet av tillsammansbyggeri.

Lindholmen är projektets utgångspunkt, men forskarna tar också med sig erfarenheter från flera pågående initiativ i Västsverige: Väveriet i Uddebo, Andreastorpets Vänboende i Tanum och Husebybergens Egnahemsförening på Orust. Genom bland annat visionsprocesser, självbyggeri och nya former för samverkan ska projektet undersöka hur lokal kunskap och engagemang kan tas till vara i stadsutvecklingen. Förhoppningen är att arbetssätten ska kunna bidra till mer inkluderande och resilienta samhällen, och på sikt kunna användas på fler platser.

Projektet genomförs i samverkan med Urban Futures, Egnahemsfabriken ideell förening, Väveriet Fastighet AB och Västra Götalandsregionen, och involverar flera andra aktörer.

Följeforskning ska fånga lärandet längs vägen

Medan de två innovationsprojekten testar nya lösningar fokuserar det tredje ACE-projektet på själva omställningsprocessen. Genom följeforskning ska forskarna studera vad som händer i omställningslabbet medan arbetet pågår. Följeforskning innebär att en förändringsprocess studeras över tid, snarare än att forskarna enbart utvärderar resultatet i efterhand. Det gör det möjligt att följa hur arbetssätt, samarbeten och beslut förändras - och att samtidigt fånga upp lärdomar som kan användas under processens gång.

- Vi vill följa hur idéer omsätts i handling, hur beslut fattas och hur kunskap rör sig mellan förvaltningar, sektorer och planeringsnivåer. Fokus ligger inte på enskilda resultat, utan på att förstå hur kunskap omsätts i beslut och hur förändringsprocesser utvecklas över tid. Målet är att skapa ett robust underlag för specifika slutsatser om labbmodellen för Göteborg-Lindholmen och samtidigt bidra med ny vetenskaplig kunskap om hållbar stadsomställning i ett större perspektiv, säger Joanna Gregorowicz Kipszak, projektledande forskare som följeforskar tillsammans med Janneke van der Leer.

Följeforskarna undersöker de bakomliggande frågor som påverkar hur omställningsarbete fungerar i praktiken: Hur samarbetar olika aktörer, och hur fattas beslut? Hur delas och används kunskap, och hur kan olika delar av organisationen arbeta tillsammans mot gemensamma mål? För att studera detta kommer forskarna att arbeta nära de aktörer som deltar i omställningslabbet, bland annat genom att delta i möten och aktiviteter samt genomföra intervjuer, workshops, observationer och gemensamma reflektionsprocesser. På så sätt kan forskningen både följa och ge återkoppling på den pågående utvecklingen.

Bakgrund:

Geografiskt Omställningslabb Göteborg-Lindholmen är ett av fem Vinnova-finansierade omställningslabb i Sverige. Genom att testa idéer i verkliga miljöer och samtidigt följa vad som fungerar, och vad som behöver utvecklas, ska omställningslabbet fungera som en testbädd och skapa kunskap som kan användas både i Göteborg och på andra platser som står inför liknande omställningar. Med utgångspunkt bland annat i idén om 15-minutersstaden fungerar Lindholmen som en verklig testmiljö där nya idéer kan prövas i praktiken och, om de fungerar, utvecklas och skalas upp. Aktörer från Göteborgs Stad, akademin, näringslivet och civilsamhället utforskar, testar och utvecklar här tillsammans lösningar för mer hållbara, inkluderande och attraktiva stadsmiljöer.

Kontakt

Taggar:

Aktuellt

Kontakt