Så kan Sveriges elförsörjning bli mer robust i kris och krig

I ett allt mer elektrifierat samhälle ökar kraven på försörjningstryggheten i systemet. För att stärka samhällets motståndskraft har Energimyndigheten analyserat vilka åtgärder som kan användas om Sverige drabbas av en allvarlig elbrist.

I en ny rapport föreslår Energimyndigheten bland annat att el ska kunna ransoneras genom fasta elkvoter för de största elanvändarna. Förslaget riktar sig i första hand till ett begränsat antal stora industriföretag, som tillsammans står för en betydande del av landets elanvändning. Men i ett så pass ansträngt läge att ransonering är nödvändigt, behöver den även kompletteras med föreskrifter och riktlinjer som begränsar elanvändningen i framför allt bostäder och servicesektorn. De sistnämnda kompletterande åtgärderna kommer Energimyndigheten analysera och vidareutveckla inom ramen för myndighetens uppdrag.

- Sverige behöver vara förberett även för situationer som vi hoppas aldrig ska inträffa. Med kvotransonering kan elanvändningen minska på ett kontrollerat sätt samtidigt som samhällsviktig verksamhet och så mycket annan verksamhet som möjligt kan fortsätta fungera, säger Energimyndighetens generaldirektör Caroline Asserup.

Ransonering är endast aktuellt i extrema situationer och först efter att andra åtgärder har genomförts. Andra åtgärder att vidta innan ransonering skulle bli aktuellt är till exempel informationskampanjer för att få hushåll att minska sin elanvändning och särskilda insatser för att statliga myndigheter ska spara el.

Styrel ska anpassas till totalförsvarets behov

Energimyndigheten föreslår också förändringar av planeringsverktyget Styrel, som används för att prioritera vilka elanvändare som i första hand ska få el vid en allvarlig bristsituation. Det kan exempelvis handla om sjukvård, dricksvattenförsörjning och annan samhällsviktig verksamhet.

- Syftet med förslagen är att effektivisera planeringen och anpassa den bättre till totalförsvarets behov. Energimyndigheten föreslår bland annat att alla kommuner ska delta i planeringen, totalförsvarets behov ska få en tydligare roll i planeringen och att länsstyrelserna ska få ett utökat ansvar för samordningen, säger Ella Kilim, avdelningschef för Energiberedskap på Energimyndigheten.

Energimyndighetens uppdrag inom beredskap

Energimyndigheten är sektorsansvarig myndighet för energiförsörjningen. Myndigheten ska stärka energisystemets robusthet och samhällets förmåga att hantera störningar, kriser och höjd beredskap. Arbetet omfattar bland annat analyser av energisystemets sårbarheter och föreslå och genomföra åtgärder för att säkerställa att samhällsviktiga funktioner kan upprätthållas.

I regleringsbrevet för 2025 fick Energimyndigheten i uppdrag att analysera och föreslå åtgärder för ransonering av el samt att vidareutveckla planeringsverktyget Styrel. Arbetet har genomförts i samverkan med Svenska kraftnät, Energimarknadsinspektionen, Myndigheten för civilt försvar och branschorganisationer.

Rapport: Planering för prioritering och ransonering av el

Fakta om Styrel

• Styrel är en planeringsmetod som Energimyndigheten har utvecklat tillsammans med Myndigheten för civilt försvar och Svenska kraftnät för att identifiera och prioritera samhällsviktiga elanvändare.
• Myndigheter, länsstyrelser, kommuner, elnätsföretag och privata aktörer samverkar i arbetet med att identifiera och prioritera samhällsviktiga verksamheter.
• Styrel är ett verktyg för att minska konsekvenserna vid en eleffektbrist som skulle innebära ett behov av bortkoppling av elanvändare.

Mer om Styrel, prioritering av elanvändare

Frågor och svar om styrel