En parlamentarisk arbetsgrupp ska bedöma Natomedlemskapets konsekvenser för maktförhållandena mellan statliga organ

En parlamentarisk arbetsgrupp ska bedöma Natomedlemskapets konsekvenser för maktförhållandena mellan statliga organ

Vid sin överläggning tisdagen den 7 oktober diskuterade regeringen en förstudie som utarbetats vid justitieministeriet som underlag för en parlamentarisk bedömning av Natomedlemskapets konsekvenser för maktförhållandena mellan statliga organ.

I sitt utlåtande om Finlands Natomedlemskap gav grundlagsutskottet på basis av sakkunnighöranden statsrådet i uppdrag att utföra en bedömning av konsekvenserna. Grundlagsutskottet ansåg i sitt utlåtande att det i sig är klart att det nationella beslutsfattandet genomförs i enlighet med den behörighetsfördelning och de beslutsförfaranden som uttrycks i grundlagen också när Finland är Natomedlem. Grundlagsutskottet konstaterade att Natomedlemskapet inte inverkar direkt på de finländska statsorganens behörighetsförhållanden och beslutsförfaranden, men att det trots allt kan ha betydande indirekta konsekvenser för maktförhållandena mellan statliga organ.

I den aktuella förstudien, som beretts som tjänsteuppdrag, har grundlagens bestämmelser granskats med tanke på Natomedlemskapet. Syftet var att analysera huruvida den nuvarande lagstiftningen är tillräckligt tydlig och uttömmande eller om det finns behov av fortsatt övervägande. I förstudien granskas också Natomedlemskapets konsekvenser för de olika statsorganens ställning. Dessutom har man försökt identifiera nuvarande förfaranden för att hantera ärenden och bedömt vilka teman som kan kräva en mer ingående granskning.

Dessa är de viktigaste iakttagelserna i förstudien:

• Tolkningen av 93 § 1 mom. i grundlagen: Tolkningen av grundlagens bestämmelser om ledningen av Finlands utrikespolitik förutsätter prövning från fall till fall. Republikens president och statsrådet fattar i samverkan centrala beslut som gäller deltagande i Natos verksamhet, men alla ställningstaganden i Natofrågor kan inte ses som att leda utrikespolitiken.

• Riksdagens roll i Nato-ärenden: Riksdagens möjligheter att påverka i Natofrågor måste tryggas. I enlighet med 47 och 97 § i grundlagen har riksdagen omfattande rätt att få information också i Nato-ärenden. Förundersökningen lyfter fram frågan om förfarandena kring rätten till information bör utvecklas, till exempel i fråga om när det ska informeras om nya ärenden och hur hög tröskeln ska vara för att ge riksdagen information om nya ärenden som är betydande ur riksdagens synvinkel.

Som följande steg beslutade regeringen att tillsätta en parlamentarisk arbetsgrupp med uppgift att utifrån förstudien bedöma och vid behov lägga fram motiverade förslag till utveckling av förfaranden eller lagstiftning som gäller Natofrågor.

Mer information: Marja Koskela, statsministerns diplomatiska rådgivare, tfn 0295 160 978, och Timo Makkonen, enhetschef, lagstiftningsråd (förstudien), justitieministeriet, tfn 0295 150 230