Republikens president Alexander Stubbs tal vid riksmötets öppnande den 4 februari 2026

Ärade talman, ärade representanter för Finlands folk!

Vi lever i en övergångsperiod i världspolitiken. Tiden efter kalla kriget är över. En ny världsordning söker sin form.

Det gångna året visade att Finland kan navigera i en värld i förändring. Vi tar världen sådan den är och gör vårt bästa för att styra den i önskad riktning. Det räcker inte med att vi anpassar oss, vi vill påverka.

I diplomatins värld är det bättre att vara en spelare än en spelpjäs. Allt bottnar i att vi förstår vad omvälvningen i världen handlar om och vad vi kan göra åt den. Förändring är inget vi behöver vara rädda för eller fly från - det gäller att kunna påverka den. Samtidigt måste vi också själva ha förmåga att förändras. Nostalgi är ingen strategi.

***

Vi är på väg mot en värld som allt mer styrs av makt och styrka. Förändringen sker gradvis och över en lång tidsperiod.

Just nu ser vi förändringen genom händelser som gör den konkret och abrupt, till och med brutal.

Det finns frågor vi kan påverka och frågor vi kan uttala oss om. Ibland måste man välja sina strider. "Pick your battles", som det sägs på engelska.

Början på detta år är ett bra exempel. Vi har arbetat för att främja fredsprocessen i Ukraina och för att minska spänningarna i fråga om Grönland. Vi har uttalat oss om situationen i Venezuela och våldet i Iran.

***

I världen existerar samarbete, konkurrens och konflikter sida vid sida. Vi lever i en tid som i huvudsak präglas av ökad konkurrens. Vi agerar för att konkurrensen inte ska övergå i en konflikt. Vi agerar för att samarbetet åter ska vinna mark.

Vi har sett hur flexibelt stormakterna använder sina maktmedel. Säkerhet hänger samman med teknologi, handelspolitik och ekonomi. Också vi, alltså Europa, måste förstå detta och agera därefter. Det råder ingen brist på verktyg.

Utrikespolitiken bygger på värderingar, intressen och makt. Sällan står de helt i harmoni. Inom utrikespolitiken fattas det beslut varje dag. Konsekvenserna av besluten och balansen mellan dem måste noggrant vägas mot varandra. Med sans och besinning.

***

Säkerheten i Europa påverkas nu främst av tre faktorer. För det första Rysslands invasion av Ukraina. För det andra Kinas framväxt som stormakt. Och för det tredje Förenta staternas nya utrikes- och säkerhetspolitiska doktrin. Tillsammans styr de världen i en riktning där de internationella relationerna allt oftare definieras av makt.

Detta är fakta. Vi kan antingen jämra oss över detta eller agera. Det finländska svaret är att agera. Därför gick vi med i Nato. Därför strävar vi efter att utöva inflytande inom EU och bortom unionens gränser, som en del av Europa. Därför värnar vi om vår egen försvarsförmåga och övergripande säkerhet.

Till följd av omvälvningen kommer Europa att bli en allt självständigare aktör. Att ta större ansvar för sin egen säkerhet. Att stärka sitt eget försvar. Att skapa världens största frihandelsnätverk. Vårt fullvärdiga EU-medlemskap ger oss möjlighet att påverka.

***

Förenta staterna är en viktig allierad för oss. Men i ärlighetens namn får vi medge att Förenta staterna håller på att förvandlas. Förändringen gäller också dess inställning till sina allierade och dess sätt att föra utrikespolitik. Det har vi sett på nära håll under det senaste året.

Förenta staternas nuvarande administration bygger sin utrikespolitik på en ideologi som strider mot våra egna värderingar. Den bland annat undergräver det internationella systemet och verkar allt mer utanför de internationella institutionerna. I Förenta staternas utrikespolitiska prioriteringar hamnar Europa i skuggan av det västra halvklotet och Asien-Stillahavsregionen.

Detta är realiteter vi arbetar med dagligen. Vi kan inte anpassa oss till förändringen på en gång. Även framöver blir vi tvungna att göra val. Men tack vare våra starka bilaterala relationer med Förenta staterna kan vi diskutera frågor direkt.

Det finns områden där vi samarbetar, såsom försvaret, Nato och marinindustrin. Samtidigt finns det frågor som vi öppet har olika åsikter om, såsom klimatförändringarna eller inställningen till internationella institutioner och regler.

Vårt mål är att Europa i framtiden ska vara en jämbördigare och mer kapabel partner för Förenta staterna. Kapacitet ger också självsäkerhet. Men utan styrka blir hårda ord bara tomma ord. I detta sammanhang vill jag påminna om att Nato per definition är en allians som förenar Nordamerika och Europa. Tillsammans är vi världens starkaste försvarsallians.

***

Det finns skäl till att Finland aktivt stöder internationella institutioner, såsom FN. Internationell rätt är det internationella samfundets spelregler.

Regelverket har aldrig genomförts effektivt i alla situationer. Brott mot det har långt ifrån alltid lett till ett rättvist straff.

Men internationella regler är fortfarande den norm mot vilken vi bedömer staternas agerande. När stormakter har brutit mot dessa regler har även de oftast försökt rättfärdiga sitt agerande, så långt det varit möjligt, med hänvisning till internationell rätt.

***

Behövs det då fortfarande internationella regler eller institutioner? Ja, behovet är minst lika stort som tidigare.

Det ligger i Finlands intresse att upprätthålla ett internationellt regelbaserat system. En värld utan regler är en hård verklighet för en liten stat.

Det handlar inte om idealism, och inte ens om våra värderingar. Det handlar uttryckligen om att försvara våra intressen. Våra intressen när det gäller säkerhet och ekonomi och i sista hand vårt vardagliga liv och vår levnadsstandard.

Ett system som grundar sig på internationell rätt är också till nytta för stormakterna. Skrupelfri opportunism kan förefalla lockande. Den kan se ut att ge snabba vinster. Men den kortsiktiga egennyttan har konsekvenser som även stormakterna kommer att ställas inför.

***

Finland försvarar i alla lägen staternas suveränitet och territoriella integritet. Det är viktiga principer för oss. Respekten för dem har en djupgående inverkan på stabiliteten och välfärden i världen. Senast har vi fört fram dessa principer i Grönlandsfrågan.

Av de pågående konflikterna har slutresultatet av kriget i Ukraina en alldeles särskild betydelse för oss nationellt. Ukraina har kämpat inte bara för sin självständighet utan också för det internationella regelbaserade systemet.

Vare sig vi vill det eller inte kommer utfallet av kriget i Ukraina att påverka oss på många olika sätt, inte bara i praktiken, utan också på ett principiellt plan. Resultatet kommer att visa vart den värld vi lever i är på väg. Det kommer att påverka vilka slutsatser olika stater drar av de fördelar som maktanvändningen kan ge. Och hur hög tröskeln för att inleda ett anfallskrig är.

Därför är det avgörande att krigets utfall vilar på internationell rätt. Därför fortsätter vi att stödja Ukraina för att uppnå en rättvis och hållbar fred.

***

Vår tid präglas inte enbart av yttre hot. Staterna måste också kämpa internt för att demokratin och rättsstaten ska förbli starka.

I många länder sätts det demokratiska systemet i dag på prov - både på grund av yttre påverkan och på grund av intern splittring. Vissa EU-länder står inför stora utmaningar när det gäller att utveckla rättsstaten. Jag vill tacka regeringen och riksdagen för era insatser för att förse Europeiska unionen med verktyg för att hantera dessa frågor.

Vi lever i en tid av instabilitet och hårda motsättningar. Därför behöver vi en rättsstat som skapar stabilitet. Och en demokrati som överbryggar motsättningar. Ni, ärade riksdagsledamöter, är som lagstiftare tillsammans med den verkställande regeringsmakten och den dömande makten kärnan i den finländska demokratin.

***

Finland är i dag en exceptionellt stark demokrati och rättsstat. Internationella icke-statliga organisationer rankar Finland som världens friaste land, världens näst minst korrupta land och världens tredje starkaste rättsstat.

Trots det måste vi värna om vårt demokratiska system varje dag också i Finland. Och bygga upp rättsstaten så att den står sig stark i alla händelser.

Även förtroendet för rättsstaten och demokratin kan urholkas. De blir ibland ifrågasatta, trots att just de borde förena oss.

***

Demokratin och rättsstaten lägger grunden för möjligheten att föra fram olika åsikter. De skapar gemensamma regler för hur olika synsätt kan mötas och mäta sig med varandra. De fungerar som en spärr mot godtycke och förtryck.

Demokratin bär också på ett budskap till de unga. Framtiden är öppen och vi kan påverka den. Riktningen bestämmer vi tillsammans.

I politiken omsätts ord i handling. Därför är det av stor betydelse vilka ord vi väljer. Tyvärr finns det runt om i världen alltför många exempel på dem som talar nedsättande och kränkande om andra människor och hela folkgrupper.

I dag är det ofta den som är fräckast i mun som får mest uppmärksamhet. Provokationer belönas med synlighet. Osakligheter misstas för mod. Och överdrifter tas för sanningar.

***

Som republikens president anser jag att det är mycket viktigt att vi undviker tudelning och i stället bygger upp förtroendet i det finländska samhället. I grunden handlar det om ett respektfullt samtalsklimat. Låt oss värna om det.

Riksdagen har under det senaste året behandlat flera svåra frågor med respekt för demokratins principer.

Ett viktigt beslut var reformen av sametingslagen. Samerna är Finlands enda ursprungsfolk. Hur vi behandlar samerna speglar vårt samhälle och vår demokrati.

Sannings- och försoningskommissionen för samer överlämnade sin slutrapport i december. Jag vill uppmana er att på allvar ta del av kommissionens arbete - och fortsätta på vägen mot försoning, ömsesidig respekt och samarbete.

***

Riksdagen har också fattat svåra beslut för att förbättra Finlands säkerhet i en instabil värld. Besluten gäller Finlands försvarsförmåga, åtgärder för att motverka fientlig påverkan samt gränssäkerheten.

Det är viktigt att vi kan fatta beslut som stärker Finlands säkerhet. Det är lika viktigt att vi fattar dem tillsammans, efter noggrant övervägande och diskussion. Vi har ett gemensamt mål: Finlands bästa.

Till följd av de djupa och snabba förändringarna i världsläget har vi kommit överens med statsministern om att statsrådet ska lämna riksdagen en redogörelse för förändringarna i den utrikes- och säkerhetspolitiska omvärlden.

Arbetet med redogörelsen har just inletts. En sak är ändå klar: värdebaserad realism ger oss de verktyg vi behöver för att agera i denna föränderliga värld. Även i fortsättningen är de viktigaste målen för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik att trygga Finlands självständighet och territoriella integritet, förhindra Finland från att hamna i en militär konflikt och att garantera finländarnas säkerhet och välmående.

***

Avslutningsvis vill jag tacka riksdagen för ett gott samarbete. I en värld i omvälvning behöver vi dialog. Jag är beredd att fortsätta vår nära kontakt även under slutet av den nuvarande valperioden.

Detta är andra, och samtidigt sista, gången jag öppnar riksmötet under denna riksdagsperiod. Valåret närmar sig. Jag borde kanske inte ge er råd. Men min egen erfarenhet är att man inte vinner val genom att tala illa om andra. Få är intresserade av vad du motsätter dig. Många är intresserade av vad som är viktigt för dig.

Kom ihåg att i en demokrati får - och måste - vi föra en civiliserad diskussion. Och vara av annan åsikt. Låt oss återigen visa världen att Finland också under valrörelsen är ett föredöme för demokratin.

Jag lyckönskar presidiet till det stöd ni fått. Härmed förklarar jag riksmötet 2026 öppnat.