Statsminister Petteri Orpos nyårshälsning den 31 december 2025

Statsminister Petteri Orpos nyårshälsning den 31 december 2025

Bästa finländare! Det djupaste vintermörkret är över och varje dag är lite ljusare än den föregående. Stormen Hannes som drog över Finland har lagt sig. Ett varmt tack till myndigheterna och alla som tagit hand om stormskadorna. Vi kan vara stolta över hur Finland agerar i situationer som denna.

Stämningen inför det nya året är allvarlig, men inte hopplös.

Inför det nya året har många av oss en önskan som överträffar alla andra: eldupphör och hållbar fred i Ukraina. Fyra år av Rysslands brutala anfallskrig är för mycket. Miljoner ukrainare har blivit tvungna att lämna sina hem. Kriget har krävt över tiotusen civila offer, hundratals av dem barn. Vi ska också minnas dem som stupat i striderna.

Kriget har förändrat säkerhetsmiljön i Europa. Den förändringen är permanent.

Villkoren för en eventuell fred i Ukraina har diskuterats intensivt under de senaste veckorna och dagarna. Europa står vid Ukrainas sida för att utfallet ska bli sådant som Ukraina kan godkänna.

Tyvärr har Ryssland inte visat några som helst tecken på att landet önskar fred. Putin uppför sig mer och mer övermodigt.

Vid EU-toppmötet före jul fattade vi ett nödvändigt och viktigt beslut: Ukraina får 90 miljarder euro i stöd för de kommande åren. Utan extern finansiering skulle Ukraina riskera att bli insolvent redan i vår.

Finland och de flesta andra EU-länder hade velat använda frysta ryska tillgångar till förmån för Ukraina. Det kunde vi inte enas om vid toppmötet. Finlands inställning till att finansiera Ukraina genom en gemensam skuld var öppen, vi såg det som en möjlighet, men trodde inte att det skulle gå att nå enighet om det. Efter långa förhandlingar kom vi överens om en hybridmodell: vi tar ett gemensamt lån, men Rysslands frysta tillgångar förblir frysta och ska slutligen användas till att betala tillbaka lånet.

Med denna modell uppnådde vi vårt viktigaste mål: Ukraina får de medel som behövs och kan fortsätta sin försvarsstrid. Utan dem blir det inga fredsförhandlingar, bara förhandlingar om kapitulation.

Allvaret kvarstår även om eldupphör och fred uppnås i Ukraina. Ryssland kommer inte att förändras.

Ryssland utgör ett hot mot hela Europa, i dag, i morgon och långt in i framtiden. Jag har sagt det många gånger förut och vill säga det igen: vi är inte rädda för Ryssland. Vi är beredda.

En del av denna beredskap är att vi bygger upp vår styrka genom samarbete. Därför ordnade jag det första toppmötet för länderna på EU:s östra flank i Helsingfors före jul. Europa försvaras i öst, från norr till Svarta havet. Det är viktigt att vi länder på östra flanken samarbetar intensivare både inom EU och Nato. Det är vår uppgift att hålla de östra gränsområdenas sak framme, ingen annan gör det för oss.

Mötet fick mycket positiv uppmärksamhet inom EU och Nato. Här hade vi ett större inflytande än vad vår storlek antyder.

Finland tar på sig att leda samarbetet tillsammans med Polen. I EU:s kommande fleråriga budgetram föreslås det 135 miljarder euro för finansiering av försvaret. Dessutom ska budgetmedel användas till att förbättra den militära rörligheten. Vårt mål är att medlen riktas specifikt till östra flanken.

Bästa finländare!
Också läget för de offentliga finanserna i Finland är allvarligt. Det är ett faktum som ingen kommer undan. Regeringen har varit tvungen att ta till historiskt hårda åtgärder för att anpassa de offentliga finanserna med cirka 10 miljarder euro. Inte heller det har varit nog - utgifterna överstiger fortfarande inkomsterna. Genom anpassningsåtgärderna har vi dock kunnat hindra skuldsättningen från att eskalera till en okontrollerad spiral.

Våren 2023 bedömde experterna att ekonomin kommer att vända till tillväxt. Gång på gång har prognoserna visat sig vara felaktiga. Rysslands krig i Ukraina och den stängda östgränsen har påverkat Finlands ekonomi och finländarnas tankar på ett sätt som ingen kunde ana. Kriget har krupit in i våra sinnen i form av osäkerhet och oro.

Vår ekonomi växer inte, och samtidigt ökar de offentliga utgifterna på grund av den åldrande befolkningen, stärkandet av försvaret och de ökande ränteutgifterna. Dessa innebär stora utmaningar även nästa år och under flera år framöver.

Många hushåll sparar nu för att klara av svårare tider. Regeringen har försökt se till att besparingarna i de offentliga finanserna främst drabbar befolkningen i arbetsför ålder, som har de bästa möjligheterna att påverka sin egen situation. Det svaga sysselsättningsläget har försämrat dessa möjligheter. Besparingarna känns också av i många barnfamiljer. Regeringen gör sitt yttersta för att förbättra sysselsättningen - för att så många pappor och mammor som möjligt ska få arbete och kunna försörja sin familj.

I januari ska Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor fatta beslut om att inleda förfarandet vid alltför stora underskott för Finlands del och godkänna en rekommendation för att rätta till situationen. Europeiska kommissionens budskap till Finland är att vi har vidtagit rätt åtgärder. Vi har gjort nödvändiga strukturella förändringar, vi har vidtagit otaliga åtgärder för att stimulera tillväxt.

Vi har bland annat satsat på kompetens, drivit på investeringar i ren industri, gjort tillståndsprocesserna smidigare och förbättrat tillgången till finansiering för tillväxtföretag.
Eftersom konjunkturerna håller oss tillbaka är inte heller detta nog.

Det är klart att saneringen av Finlands offentliga ekonomi inte blir klar under denna valperiod. Det betyder inte att regeringen kastar in handduken. Vi kommer ännu en gång att gå igenom vad som kan göras för att främja tillväxten och förbättra sysselsättningen. Om kommissionens uppmaning är att vi måste spara, så gör vi det. Vi gör det för att kunna trygga välfärdssamhällets tjänster för finländarna också under de kommande åren.

Ett av det gångna årets viktigaste beslut för vårt land var att en klar majoritet av riksdagspartierna ställde sig bakom den så kallade skuldbromsen och åtog sig att hålla utgifterna under kontroll också under kommande valperioder. Före nästa val fastställs ett anpassningsmål som alla partier har förbundit sig att följa. Partierna kan ha olika åsikter om hur det ska göras, men målet är gemensamt - vi vill få Finland på fötter.

Skuldbromsen är ett bra exempel på att partierna vid behov kan lägga politiska motsättningar åt sidan och agera enat. Det är fördelen med ett litet land.

Liknande samarbete krävs också för att få ordning på social- och hälsovårdstjänsterna. Regeringen har rättat till brister i välfärdsområdesreformen. Vi har redan gjort många bra framsteg, och arbetet fortsätter. Modellen har dock fortfarande stora problem med tanke på strukturen och finansieringen. Vi måste diskutera dem tillsammans parlamentariskt inför den kommande valperioden.

Också här har vi ett gemensamt mål, vi vill säkerställa bra, fungerande social- och hälsovårdstjänster för finländarna och en hållbar finansiering av dem.

Bästa finländare!
I synnerhet i dystra tider är det viktigt att också uppmärksamma det som är bra. Det finns många saker som är det.

Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att förbättra förutsättningarna för investeringar och företagande. Det gångna året bjöd på många positiva nyheter: isbrytaraffärer med Förenta staterna, ett långvarigt avtal om byggande av kryssningsfartyg, miljardbeställningar hos Patria, datacentralsinvesteringar och blomstrande uppstartsföretag. Vi har all anledning att vänta oss liknande nyheter också under det kommande året.

Tillväxten tar fart när det finns efterfrågan på finländska produkter utomlands. När våra företag kan dra maximal nytta av de möjligheter som vi har till exempel inom försvarsindustrin, ren energi och artificiell intelligens.

Tillväxten tar fart när osäkerheten släpper. När bostäder, bilar, hushållsmaskiner och tjänster säljer bra och människor renoverar sina hem.

Grunden för tillväxt är lagd. Företagens balansräkningar är i ordning. Finländarnas köpkraft har förbättrats, och även finländarnas investeringar och sparande är på uppgång.

Lindringen av beskattningen av arbete stärker löntagarnas köpkraft också nästa år.

Vi har fortsatt att satsa på utbildning och hög kompetens och ökat såväl antalet nybörjarplatser vid högskolorna som finansieringen för forskning och utveckling.

Jag är särskilt glad över de konkreta besluten att öka antalet lektioner i läsning och räkning i grundskolorna och över mobilförbudet. Det skapar ro i klassrummet för undervisning och lärande. Vi beslutsfattare har fått mycket positiv respons på dessa beslut. Oro för barn och unga förenar finländarna.

Under det kommande året behöver Finland vilja att lyckas tillsammans. Vi behöver flera gemensamma mål som vi vill arbeta mot tillsammans. På det viset klarar vi oss. Vi kan övervinna även svåra utmaningar om vi söker lösningar tillsammans och tror på våra egna möjligheter.

Jag vill önska alla finländare ett gott nytt år!

Petteri Orpo
Statsminister