Ny studie om tysktalande migranters erfarenheter och berättelser i Stockholm

Studien undersöker hur tysktalande migranter i Stockholm konstruerar sina identiteter genom narrativ. Avhandlingen syftar till att visa hur migranters berättelser om levda erfarenheter av migration och språk formar deras identitetsarbete. Denna avhandling avslöjar utmaningarna och privilegierna hos en osynlig minoritet i Sverige, men även språkets roll i förhandlingar om tillhörighet och identitet. Avhandlingens titel på tyska är "Migration erleben und erzählen: Eine linguistische Ethnographie zur Identitätsarbeit deutschsprachiger Migrant:innen in Stockholm".

Varför är den här gruppen av migranter intressant?

- När vi tänker på migration till Sverige tänker vi vanligtvis på utomeuropeisk migration eller nationella minoriteter, eftersom dessa grupper är mycket omtalade (och ofta stigmatiserade) inom politiken och i media. Den tyskspråkiga migrationen till Sverige har dock en konstant och månghundraårig historia som sträcker sig tillbaka till medeltiden, vilket gör dem till en av de största utbildade migrantgrupperna i landet idag. De faller dock ofta mellan stolarna när det gäller forskning, politisk aktivism eller offentliga diskussioner om integrationsinitiativ. Därför undersöker jag i min avhandling vad det innebär att leva som tysktalande invandrare i Sverige.

Varför blev du intresserad av det här ämnet?

- Mitt avhandlingsämne är också djupt personligt, eftersom jag också kom som vuxen till Sverige från Tyskland, lärde mig ett nytt språk och försökte etablera mig. När jag pratade med andra migranter insåg jag vilka gemensamma utmaningar vi delar, men också hur subjektiva och olika våra upplevelser i Sverige är. Denna dynamik var mycket intressant för mig och jag bestämde mig för att undersöka den vidare i min forskning.

På vilket sätt är din studie relevant när man diskuterar språk och makt?

- På grund av de privilegier men också den osynlighet som den tysktalande minoriteten i Sverige bär på, är språket ofta det enda som avslöjar deras biografier som "migranter". Ett kapitel i min avhandling visar till exempel hur deltagarna konfronteras med stereotyper om att de talar svenska med tysk accent. Deltagarna reflekterar över att deras språkkompetens ofta mäts genom drottning Silvias sätt att tala, eftersom hennes upplevda "tysk accent" ofta diskuteras i svenska medier. Deltagarna upplever att de reduceras till sin nationalitet och hamnar någonstans mittemellan: talar bättre svenska än vad som förväntas av dem, men aldrig i närheten av det svenska idealet.

Berätta om insamlingen av datauppsättningarna.

- Jag använde mig av en rad olika metoder för att samla in berättelser om migrationsupplevelser från mina deltagare. Vi gjorde stadsvandringar i Stockholm, där de visade mig platser som är viktiga för dem. De ritade också språkporträtt, där de kan visualisera var i kroppen specifika språk eller varieteter känns och förkroppsligas. De träffades också i mindre grupper för att diskutera olika ämnen. Och de gav mig feedback om vad det innebar att vara deltagare i en studie. Jag blev mycket förvånad över hur komplext livet som migrant i Sverige är - från att navigera mellan kulturella skillnader, utforska nya möjligheter, bli bekväm med det svenska språket till att ansöka om medborgarskap - det är så mycket arbete förknippat med att bosätta sig i ett nytt land.

Kan du säga något om resultaten av din studie?

- Mina resultat visar hur migranter navigerar mellan Tyskland och Sverige och att deras identitetskonstruktioner är situationsbundna och fluktuerande. Ibland omfamnar människor sin migrationsbakgrund, andra gånger blir de trötta på att reduceras till att ha en tysk bakgrund, eftersom de har tillbringat större delen av sitt liv i Sverige. Men deras berättelser överskrider också denna nationella dynamik, och deltagarna berättar om hur de blev en levande del av staden Stockholm genom att gå igenom nationella trauman tillsammans.

Vilka är de bredare konsekvenserna av studien?

- Migration och/eller rörlighet gör våra liv otroligt komplexa, de för med sig att vi måste ompröva vem vi är och var vi hör hemma. Min forskning visar att identitet och tillhörighet är mycket flexibla begrepp som förhandlas fram i interaktion och förändras från ögonblick till ögonblick. Men vi får inte heller glömma att migration, även om den är betydelsefull, bara är en del av människors livsbanor. Migranter är mer än bara migranter och deras identiteter är mångfacetterade.

Anna Mammitzsch försvarar sin avhandling fredagen den 22 november 2024 kl. 13-15 i hörsal 8, Södra huset. Disputationen är på tyska och den kan följas via Zoom.

Ladda ner avhandlingen från DiVA
Mer om disputationen på institutionens webbsida
Anna Mammitzsch profilsida

Public link

Please use the above public link if you want to share this noodl on another website.