I september 2021 fattade Göteborgs Stads kommunfullmäktige beslut om att gå vidare med planeringen av en gång- och cykelbro mellan Packhuskajen och Hugo Hammars kaj. För närvarande är projektet ute på granskning. Svensk Sjöfart riktar skarp kritik mot förslaget och avstyrker byggandet av bron enligt den aktuella detaljplanen. Svensk Sjöfart lyfter fram att projektet innebär allvarliga risker för sjösäkerheten, försämrar villkoren och skapar hinder för handelssjöfarten och påtalar brister i den samhällsekonomiska analysen som ligger till grund för en sådan stor investering.

Svensk Sjöfart delar Sjöfartsverkets bedömning att både byggandet och driften av bron skulle innebära betydande sjösäkerhetsrisker. Byggnation och drift av bron bl.a. skulle innebära att dagens dubbelriktade och högtrafikerade farled byggs om till en enkelriktad farled som smalnar av ytterligare i bropassagen som kommer medföra väntetider och förhöjda risker för yrkessjöfarten och fritidsbåtstrafiken, det saknas vänte kajer och dubbelriktad passage som föreslås för vissa yrkesfartyg kommer medföra ytterligare risken för olyckor, särskilt under perioder med hög trafik.

Göta älv är klassad som riksintresse för kommunikationer och bron skulle kraftigt försvåra möjligheten att utnyttja farleden. Detta riskerar att få betydande negativa följder för industrin kring Vänern, där företag inom tillverkningsindustri, jordbruk och skogsbruk är beroende av sjötransporter som ofta är det enda praktiska alternativet. En minskad tillgänglighet för sjöfarten kan dessutom försvaga Sveriges försörjningsförmåga och beredskap. Svensk Sjöfart anser inte att den föreslagna gång- och cykelbron över Göta Älv ligger i linje med andra namngivna infrastrukturprojekt som föreslås i den nationell planen för transportinfrastrukturen 2026-2037 (ex. slussarna i Trollhättan) och bör därför ses i ett större nationellt perspektiv.

Svensk Sjöfart anser att den samhällsekonomiska nyttokalkylen är ofullständig. Effekterna på sjöfarten har underskattats, antagna väntetider vid broöppning är orealistiskt korta och flera kostnadsposter, till exempel för eventuell marksanering, saknas helt. Samtidigt har man inte tagit hänsyn till planerad infrastruktur som Lindholmsförbindelsen, vilken kan ha stor påverkan på gång- och cykeltrafiken över bron när den öppnar 2039.

- Sjöfarten är en av samhällets mest grundläggande transportfunktioner och helt avgörande för både näringsliv och försörjningsberedskap. När vi nu tar ställning till ny infrastruktur måste sjösäkerheten och sjöfartens långsiktiga kapacitet väga tungt och bör även ses i ett nationellt perspektiv. Det är därför viktigt att underlagen är kompletta och att vi säkerställer att besluten inte skapar nya risker eller begränsningar för ett trafikslag som hela landet är beroende av, säger Niklas da Silva, senior rådgivare på Svensk Sjöfart.

Svensk Sjöfart bedömer att staden inte har följt Trafikverkets fyrstegsprincip, där mindre ingripande och mer kostnadseffektiva åtgärder ska utredas innan ny infrastruktur byggs.

- Vi ser betydande risker och stora brister i underlaget. För att undvika felinvesteringar måste staden ta ett steg tillbaka och analysera andra, mindre ingripande lösningar först. Det är avgörande både för sjöfartens konkurrenskraft och för Sveriges långsiktiga försörjningsförmåga, säger Niklas da Silva.

Svensk Sjöfart och Skärgårdsredarna har uppdragit åt WSP att genomföra fördjupade beräkningar. De preliminära resultaten visar att bron sannolikt inte blir samhällsekonomiskt lönsam.

Läs Svensk Sjöfarts yttrande här.