Från järnmalmsproduktion till strategiska mineral för Europa

1. Nyheter
2. Från järnmalmsproduktion till strategiska mineral för Europa

LKAB utvecklar en ny verksamhet för att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller ur material som redan finns i bolagets järnmalmsproduktion. I Luleå växer en industripark för kritiska mineral fram. För Ulrika Håkansson, affärsansvarig för LKAB:s projekt för kritiska mineral, har satsningen fått en ny betydelse i takt med att världsläget förändrats. I dag handlar den också om Europas försörjningstrygghet och motståndskraft.

När Ulrika Håkansson talade på Demo North Summit 2026 i Luleå beskrev hon hur förutsättningarna för LKAB:s projekt har förändrats sedan arbetet inleddes.

- När projektet började var vi mer intresserade av att skapa mer värde av det vi redan bryter. Sedan kom verkligheten med Ukrainakriget och ett förändrat världsläge. Självförsörjning blev en helt annan del av agendan. Tidigare hade vi stora globala värdekedjor och en materialförsörjning som fungerade väl. Den förändrade världsordningen är den stora skillnaden, säger Ulrika Håkansson.

I järnmalmen finns bland annat fosfor och sällsynta jordartsmetaller som inte ingår i de järnmalmspellets som levereras till stålindustrin.

Europas beroende har blivit en säkerhetsfråga

Fosfor och sällsynta jordartsmetaller fyller olika funktioner, men båda är viktiga för verksamheter som samhället är beroende av.

Fosfor används framför allt i mineralgödsel och är därmed avgörande för livsmedelsproduktionen. Enligt Ulrika Håkansson är Europas egen försörjning mycket begränsad, samtidigt som importen kommer från bland annat Ryssland, Kina, Marocko och USA.

För sällsynta jordartsmetaller är beroendet av Kina särskilt tydligt. Landet har byggt upp en omfattande industri för att separera och förädla råvarorna.

- Vi i västvärlden har tyckt att det har varit bekvämt att Kina gör det här. De har byggt upp hela kedjan, från processning och separering till metaller och färdiga magneter. Men i det förändrade världsläget blir det tydligt hur beroende vi är av att den kedjan fungerar, säger Ulrika Håkansson.

Beroendet får särskilt stor betydelse eftersom de sällsynta jordartsmetallerna används inom flera samhällsviktiga områden.

- Elektrifieringen står för de stora volymerna. Sedan har vi säkerhetsläget, med avancerad elektronik och militära användningsområden där det finns sällsynta jordartsmetaller som inte går att byta ut. Och så har vi vår vardag, med telefoner och annat som vi är vana vid och tar för givet.

En ny industri växer fram i Luleå

LKAB:s industripark i Luleå bygger på en cirkulär affärsmodell. Genom att utvinna fler mineral ur den järnmalm som redan bryts kan bolaget inleda produktionen av kritiska råvaror utan att först behöva öppna en ny gruva.

En demonstrationsanläggning ska snart tas i drift. Därefter planerar LKAB att skala upp verksamheten för att kunna processa material från Malmberget.

Etableringen kan också skapa möjligheter utanför själva industriparken. En av dem handlar om Luleås framtida fjärrvärmeförsörjning.

- Vi kommer att ha ett överskott av hetvatten och även viss ånga som kan passa in i fjärrvärmesystemet. Där kan vi bidra till investeringar kring fjärrvärmen och delvis kompensera för det man tappar när SSAB:s masugn stänger, säger Ulrika Håkansson.

Industriparken väntas dessutom innebära omkring 500 nya arbetstillfällen i den operativa verksamheten. Därutöver skapas behov av leveranser, underhåll, restauranger och andra tjänster, vilket öppnar möjligheter för fler företag i regionen.

En satsning som kräver samarbete

För att etableringen ska fungera behöver LKAB samverka med en rad aktörer. Samarbetet med Luleå kommun omfattar bland annat mark och infrastruktur, medan dialogen med Luleå Hamn och Trafikverket handlar om framtida materialflöden.

Även industrierna i området behöver samordna sina planer. Det sker bland annat genom Green Industrial Forum.

- Vi träffas ofta och pratar om när vi ska bygga, entreprenörsfrågor, säkerhetsfrågor och gemensamma regelverk för att det ska bli bra för Luleå. Det handlar om stort och smått. Det händer inte av sig självt, utan man måste börja med att prata med varandra och beskriva sina tankar, säger Ulrika Håkansson.

Samarbetet med Luleå tekniska universitet handlar om forskning, utbildning och framtida kompetensförsörjning. LKAB tar bland annat emot examensarbetare och deltar i projekt med koppling till cirkulär ekonomi.

En annan viktig del är dialogen med dem som bor nära industriparken. LKAB har börjat träffa närboende för att informera om etableringen och fånga upp frågor kring hur området utvecklas.

- I Malmfälten påverkar vi lokalsamhället enormt. I Luleå har vi på LKAB varit mer osynliga, men nu tar vi mer plats och kommer att märkas. Det är viktigt att vi tar hand om våra grannar, säger Ulrika Håkansson.

En industri med långa tidshorisonter

LKAB:s planer sträcker sig längre än den första anläggningen i Luleå. På sikt kan även andra fyndigheter få betydelse, däribland Per Geijer i Kiruna.

- Det vi gör nu är bara en början. Nästa del är Per Geijer, där vi har betydligt högre halter av apatit per ton järnmalm. Vi ser en typ av industri som har kommit för att stanna och som kommer att utvecklas, säger Ulrika Håkansson.

LKAB har beviljats bearbetningskoncession för Per Geijer, vilket ger bolaget ensamrätt till fyndigheten. Det innebär däremot inte att tillstånd för att påbörja brytning har beviljats.

Även användningsområdena för mineralen kan utvecklas. Fosfor är framför allt viktig för jordbruket och livsmedelsförsörjningen, men har också tillämpningar inom exempelvis batterier.

För internationella företag och investerare innebär satsningen möjligheter att bli en del av nya värdekedjor kring kritiska mineral.

- När vi gör investeringar i våra gruvor har vi långa tidshorisonter, minst 25 år. Det är ingen dagslända direkt.

LKAB:s satsning knyter därmed samman flera av frågorna som stod i centrum under Demo North Summit: cirkulär industri, nya investeringsmöjligheter och Europas behov av en tryggare råvaruförsörjning.