Det finska språket är fullt av överraskningar och inlärningen av det i arbetet belönar

Språkträning och stöd från arbetsgemenskapen

Monira Khalid-Yousif får stöd av sin arbetsgivare för att utveckla sina språkkunskaper i finska. Till exempel i språkträningen med Tanja Kallio kombineras småprat och övning i finska.

- Vi framskrider enligt vad Monira vill diskutera om. Ibland kan det handla om grammatik, ibland om något annat, säger Kallio, som arbetar som expert i personaltillgänglighet.

I språkträningen kan det hända att Khalid-Yousif använder ett engelskt ord i en finsk mening eftersom hon inte kommer ihåg den finska motsvarigheten. Kallio säger ordet på finska och skriver även ner det för Khalid-Yousif. När diskussionen fortsätter växer och stärks ordförrådet.

Khalid-Yousif säger att hon även har fått oersättligt stöd från kollegorna när det gäller att utveckla sina språkkunskaper. En nära arbetskamrat har tålmodigt korrigerat grammatiken eller enstaka ord.

- Enligt hens förslag började jag också skriva en inlärningsdagbok, vilket har varit till stor hjälp för att hantera ordförrådet och disponera ny information, säger Khalid-Yousif.

Språket utvecklas i det dagliga arbetet

Helsingfors stad har publicerat språkprinciper för alla arbetsgemenskaper. Stadens mål är att det är lätt för personer från olika språkliga och kulturella bakgrunder att komma och arbeta hos staden och lära sig det språk som behövs på jobbet.
År 2024 talade cirka 19 procent av Helsingforsborna ett annat språk än samiska, finska eller svenska som sitt modersmål. Förra året var motsvarande siffra cirka 11 procent av stadens cirka 38 000 anställda. Allt fler människor med språkkunskaper som utvecklas ansöker om arbete hos staden.

- I rekryteringsannonsen är det bra att ange vilka kunskaper i de inhemska språken som förväntas av sökande, säger Tanja Kallio.

Anonym rekrytering säkerställer att sökandens bakgrund eller namn inte påverkar bedömningen av den inledande fasen av rekryteringen. Positiv särbehandling kan också användas vid rekrytering. Det innebär att om en sökande på slutrakan till sin kompetens och lämplighet är lika bra som den som talar finska eller svenska som modersmål, blir hen som tillhör den underrepresenterade gruppen antagen. En sådan grupp kan vara personer som söker arbete med språkkunskaper som utvecklas, om detta har beslutats på förhand.

Det satsas på introduktion och om möjligt utnämns en stödperson för den nya arbetstagaren som lär sig arbetsspråket för att inleda det nya arbetet.

- Vi stöder språkinlärningen som behövs i arbetet och förstår att det tar tid att lära sig ett nytt språk, säger Kallio.

I Monira Khalid-Yousifs arbete drivs det finska språket framåt framför allt genom muntliga framställnigar.De kräver en hel del förberedelser i förväg. Hon ber ofta om allmän respons om sitt arbete.

- Det mest givande är bra respons på arbetet. Jag vet att jag ger arbetet hundra procent, trots att det ibland skulle räcka med 80 procent.