02/19/2026 | Press release | Distributed by Public on 02/19/2026 08:37
På Noblaskolan i Vellinge har en lärares nyfikenhet på artificiell intelligens (AI) lett till ett unikt forskningsprojekt där elever, lärare och forskare tillsammans utforskar framtidens undervisning. Syftet med projektet är att undersöka lärare och elevers erfarenheter och användning av AI i skolan.
- När AI släpptes 2022 satte jag mig in i det direkt och insåg hur snabbt utvecklingen gick. Jag tänkte att när eleverna upptäcker det här kommer vi ha ett problem om skolan inte är förberedda. Jag fick en möjlighet att lägga AI som ett eget ämne på schemat. Det började som en idé, men ganska snabbt insåg jag hur stort projekt det faktiskt var. Jag fick ta fram kursplan, struktur och material själv. Det var väldigt utmanande, men också utvecklande, berättar Martin Sörensson, bildlärare i årskurs 4 till 9 och IKT ansvarig.
I samband med uppstarten började Martin publicera sina tankar, reflektioner och progressionen i skapandet av en ny kursplan på LinkedIn, med en önskan att hitta en forskare som ville titta på AI undervisning i grundskolan.
- Det var faktiskt forskningsprojektet som hittade oss efter att mina inlägg på LinkedIn fått spridning. Vi är, vad jag vet, den enda skolan i Sverige som har AI på schemat under ett helt läsår, och det väckte mycket uppmärksamhet. Att vara med i ett forskningsprojekt ger trovärdighet. Det ger en tyngd i det vi gör som annars hade saknats. Det största värdet har varit att ha en forskare som bollplank, någon som ställer kritiska frågor, ifrågasätter och hjälper mig att ta nästa steg, säger Martin.
- AI är redan en genomträngande del av samhället, och elever möter den långt före gymnasiet, vilket är då de kan välja en kurs om de vill lära sig. Problemet är att tillgången är ojämlik och att de som har tillgång ofta saknar vägledning kring etik, säkerhet och hur AI kan stödja lärande. Om vi inte pratar om AI i skolan riskerar vi både ojämlikhet i tillgång och ojämlikhet i förståelse, säger Nina Bergdahl, biträdande lektor i lärande i det digitala samhället och docent i informationssamhälle vid högskolan i Halmstad.
Rektorn Alexander Larenas ser ämnet som en nödvändighet:
- AI är vardag för ungdomar i dag. Därför måste skolan hänga med och ta ansvar för att guida dem, eftersom de är barn fortfarande. Att vi blivit tillfrågade att delta i forskningsprojektet visar att vi ligger långt fram. Det känns väldigt roligt och är något jag är stolt över som rektor. För mig är det viktigaste att vi faktiskt gör det här. Det händer så mycket inom AI just nu, både positivt och negativt, och vi har ett ansvar att utbilda eleverna på rätt sätt, säger han.
- Jag har blivit mycket tryggare i min undervisning om AI. I början var det mer ett öppet utforskande, nu är det mer genomtänkt och strukturerat. Vi har gått från att testa allt till att fokusera på hur AI faktiskt ska användas i undervisning.
- Eleverna har mycket djupare tankar om AI än man tror. De problematiserar kring vad som är fusk och inser att det ofta beror på uppgiften. Exempelvis menar eleverna att låta AI skriva en text kan vara fusk, men att använda AI för inspiration eller informationsinsamling är inte självklart det. Elevernas AI-kompetens ligger ofta långt över många vuxnas, inklusive lärares.
- Källkritik kommer upp hela tiden. AI bygger på det som finns på nätet, och nu är mycket av det AI-genererat. Till slut riskerar AI att lära sig av sig själv, och då kan fakta förvrängas steg för steg. Det kan bli ett enormt problem när AI-genererat innehåll börjar framstå som trovärdiga källor.
Till våren kommer arbetet från läsåret utvärderas och vad AI på schemat tillförde för värde. Planen är att genomföra ett liknande upplägg nästa år, men då de har mer erfarenhet i bagaget som de kan använda sig av.
AcadeMedia bjuder in till tre kostnadsfria seminarier på SETT-mässan den 14 april. Seminarierna handlar om hur AI kan stärka undervisning, källkritik och demokratisk kompetens. Varmt välkommen att delta!
Seminarierna kommer modereras av Philip Gullberg, AI och innovationsledare på AcadeMedia.
Hur kan skolor utforska och testa AI på ett sätt som uppfyller kraven på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Vi visar hur AI kan användas för att stärka kritiskt tänkande och källkritik - centrala byggstenar för demokratisk resiliens. Seminariet innehåller konkreta exempel från klassrummet: hur lärare har arbetat med AI i undervisningen, vilka utmaningar som uppstått och hur resultaten har utvärderats.
Medverkande: Martin Sörensson, lärare, Noblaskolan Vellinge, Nina Bergdahl, biträdande lektor i lärande i det digitala samhället och docent i informationssamhället, Högskolan i Halmstad, Kristina Alexandersson, Internetstiftelsen.
Digitaliseringen förändrar hur vi läser och tolkar information. Hur kan skolan säkerställa att elever utvecklar djup läsförståelse och motståndskraft mot desinformation? Vi presenterar forskningsbaserade strategier och praktiska verktyg från verkliga undervisningssituationer - exempel på hur lärare arbetar med digitala texter, multimodala resurser och metoder som stärker demokratisk kompetens.
Medverkande: Maria Trapp, speciallärare i svenska och förstelärare i språkutvecklande arbetssätt och digitala verktyg på Slätbroskolan i Nyköping, 2:a prisvinnare av Guldäpplet 2025, Rebecca Braun, lärare och demokratiutvecklare, Innovitaskolan Helsingborg, AI-ambassadör, Lisa Molin, lektor Göteborg stad/universitet, Anna Åkerfeldt, lektor, Stockholms universitet.
AI är här för att stanna - men hur ser vi till att skolledare, lärare och elever har rätt kompetens för att använda tekniken ansvarsfullt? Vi presenterar ett kompetensramverk som inte bara höjer AI-kunskapen, utan också stärker värderingar som transparens, etik och kritisk granskning. Seminariet innehåller praktiska exempel på hur ramverket kan implementeras i skolans vardag - från ledningsnivå till klassrummet.
Medverkande: Jessica Mozakka, Philip Gullberg, AI och innovationsledare, AcadeMedia, Linda Manilla, biträdande professor i datavetenskap med fokus på samhälleliga aspekter av AI, verksam vid Helsingfors universitet samt Linköpings universitet, Christina Löfving, universitetslektor pedagogik, Göteborgs universitet.