Användningen av generativ AI har på kort tid blivit en självklar del av vardagen för många studenter. Men medan diskussionen om AI inom högre utbildning ofta fastnar i frågor om fusk och betygsbedömning, visar en ny studie publicerad i Journal of Computing in Higher Education att förändringen är betydligt mer genomgripande. Den påverkar hur studenter ser på utbildningens innehåll, mål och arbetssätt.
Forskarna bakom studien har intervjuat 25 ingenjörsstudenter och analyserat deras erfarenheter av att använda generativ AI i studierna. Resultaten visar att AI-användningen påverkar hur studenter tolkar självständighet, lärandemål, lärarens roll och gränserna för vad som uppfattas som acceptabelt akademiskt arbete.

Utvecklar informella regler

Ett centralt resultat är att studenterna utvecklar nya, ofta informella, regler för hur AI används i studierna. AI-verktyg ses inte enbart som genvägar, utan som ett sätt att resonera, testa lösningar och få snabb återkoppling - något som många upplever saknas i traditionell undervisning. Samtidigt beskriver studenter hur de i allt större utsträckning använder AI för att effektivisera sina studier.
- Sådant som anses viktigt för den framtida karriären prioriteras, medan uppgifter som uppfattas som tråkiga eller irrelevanta överlåts till AI. Många resonerar i termer av "det här kommer jag ändå inte att arbeta med, säger Tiina Leino Lindell, postdoktor, som tillsammans med professor Christian Stöhr står bakom studien.

När AI kan ge omedelbar hjälp ifrågasätter vissa studenter lärarens traditionella roll som kunskapsförmedlare.
- Generativ AI bidrar till att synliggöra spänningar och förändrade förutsättningar i ingenjörsutbildning och ställer krav på nya pedagogiska strategier och tydligare institutionella riktlinjer. Konflikterna kring AI-användning kan tolkas som tecken på att utbildningssystemet befinner sig i ett skede av omställning. Studien visar inte om AI bör användas eller inte, men pekar på att frågor om utbildningens mål, former och ansvar behöver hanteras i relation till den praktik som redan utvecklas bland studenter, säger Christian Stöhr.

Fyra centrala teman

Forskarna kunde identifiera fyra centrala teman i sun studie:

• Studenternas självständighet
  Studenter använder GenAI för att lösa praktiska problem, som att översätta språk, förstå teori, felsöka kod. De ser verktyget som en snabb och ständigt tillgänglig mentor, i kontrast till traditionella digitala verktyg som ofta upplevs som långsammare eller otillräckliga.
• Utbildningens mål
  Många studenter upplever att de måste behärska GenAI för att vara förberedda för arbetslivet och anpassar därför sitt lärande efter vad de ser som framtida krav. Detta är dock ett område där de tycker att utbildningen inte ger tillräckligt stöd.
• Lärarens roll
  Förändras när studenternas faktiska AI-användning inte alltid stämmer överens med lärarnas formella regler. Studenter vänder sig ofta till GenAI för de enklare frågorna, vilket minskar kontakten med lärarna. Skillnader i hur lärare och studenter anser att GenAI användning bör begränsas skapar dessutom nya utmaningar för lärarrollen.
• Synen på fusk
  Utmanas när hög arbetsbelastning kombineras med AI-verktygens effektivitet, vilket kan leda till gränsdragningar som står i konflikt med akademisk integritet.

• AI
• forskning
• studier
• utbildning
• Studenter
• institutionen för vetenskapens kommunikation och lärande