#FörVarmtAttJobba: Fackföreningar kräver bindande EU-regler om värmeskydd på arbetsplatsen

#FörVarmtAttJobba: Fackföreningar kräver bindande EU-regler om värmeskydd på arbetsplatsen

Juni 25, 2026 | I rampljuset, Nyhetsmedia, pressmeddelande

När den här veckans värmebölja slår till presenterar EFFAT EPSU EFBWW sitt modelldirektiv och varnar för att värme är en daglig yrkesrisk, inte en engångshändelse på sommaren.

Bryssel, 25 juni 2026 | I takt med att temperaturerna stiger i Europa uppmanar Europeiska fackförbundet för livsmedel, jordbruk och turism (EFFAT), Europeiska fackförbundet för offentliganställda (EPSU) och Europeiska fackförbundet för byggnads- och träarbetare (EFBWW) Europeiska kommissionen att lägga fram bindande EU-lagstiftning om värme på arbetsplatsen som en del av den kommande lagen om kvalitetsarbete. Samtalet är baserat på en nyligen presenterad rapport och ett modelldirektiv, skriven med analytiskt stöd från Europeiska fackföreningsinstitutet (ETUI), i syfte att skydda arbetstagare från ökad värmeexponering på arbetsplatsen.

Dagens konferens, "Skydda arbetstagare mot arbetsvärme: effekter och lösningar" sammanför forskare, fackföreningsaktivister, beslutsfattare och arbetstagare för att undersöka de växande riskerna med värmeexponering och extremt väder på arbetsplatsen, samt de juridiska verktyg som behövs för att hantera dem.

Inte bara en värmebölja, utan en daglig fara
Enligt forskning utförd av ETUI är värmeexponering på arbetsplatsen inte längre en tillfällig sommarrisk: det är en ihållande och eskalerande arbetsrisk i hela Europa.

Slående siffror:

• 130 miljoner arbetstagare i Europa utsätts för värmestress på arbetsplatsen varje år, med uppskattningsvis 277 000 skador och 230 dödsfall kopplade till det årligen.
• Omkring 9 av 10 fall av värmeexponering för arbetare, och 8 av 10 värmerelaterade skador, inträffar på vanliga varma arbetsdagar, inte under officiellt deklarerade värmeböljor.
• Risken är inte begränsad till utomhussektorer som bygg och jordbruk; den drabbar i allt högre grad lageranställda, köks- och hotellpersonal, vårdpersonal och andra som arbetar inomhus utan ordentlig ventilation.
• Vid sidan av södra Europa ökar värmerelaterade faror i Central- och Nordeuropa, där arbetsplatser och arbetslagstiftning ursprungligen inte utformades för att hantera långvariga perioder av höga temperaturer.

Ändå behandlar EU:s arbetsmiljölagstiftning endast värme indirekt. Det finns inga harmoniserade EU-omfattande exponeringsgränser och inga verkställbara minimistandarder för att tillräckligt skydda arbetstagare från värmerelaterade risker.

Skyddet är idag beroende av en ojämn blandning av nationella regler, och alltför ofta av arbetsgivarnas välvilja.

Vad står på spel
Utan bindande regler är det de arbetare som har minst förmåga att skydda sig själva som är de mest osäkra. Säsongsarbetare, migrantarbetare, plattformsarbetare och underentreprenörsarbetare är ofta de som har störst behov, men de kan ofta inte vägra osäkert arbete, ta betalda raster eller kräva vatten och skugga.

Värme minskar redan arbetstagarnas inkomster genom förlorade arbetstimmar, inställda arbetspass och obetalda raster. Samtidigt medför den växande kostnader för den bredare europeiska ekonomin, eftersom värmerelaterade produktivitetsförluster förväntas öka avsevärt fram till 2030 i nästan alla regioner i Europa.

Fackföreningarnas krav

Genom EFFAT EPSU EFBWW-modelldirektivet har fackföreningar identifierat tydliga element som bör utgöra grunden för bindande EU-lagstiftning om yrkesvärme:

• Bindande maximala arbetstemperaturer och exponeringsgränser, baserade på erkända vetenskapliga mätvärden (såsom Våttemperatur i globen, WBGT), över vilken arbetet måste justeras eller avbrytas;
• Obligatoriska värmeriskbedömningar, integrerade i arbetsgivarnas skyldigheter inom arbetsmiljö och säkerhet;
• Tillämpbara vilo- och arbetscykelarrangemang, inklusive betalda raster, tillgång till skugga, vatten och kylning, samt anpassade arbetstider vid hög värme.
• Särskilt skydd för de mest utsatta sektorerna och grupperna, inklusive arbetare inom bygg, jordbruk, transport, avfall och hotell och restaurang, och de som arbetar i dåligt kylda inomhusmiljöer, med särskild uppmärksamhet på arbetstagare i otrygga anställningar.
• Inkomst- och anställningstrygghetsgarantier, vilket säkerställer att förebyggande åtgärder som omschemaläggning, minskat tempo eller arbetsstopp inte kostar arbetarna deras lön.
• Arbetstagarens deltagande, genom skyddsombud och kollektivförhandlingar, vid utformning och tillämpning av värmeskyddsåtgärder på arbetsplatsnivå.

EFFAT:s generalsekreterare, Enrico Somaglia:
Klimatförändringarna är här och påverkar arbetslivet djupt, hotar jobb och inkomster inom våra sektorer. Det kräver omedelbara åtgärder, både genom begränsnings- och anpassningsstrategier. Värmerelaterade sjukdomar eller till och med dödsfall är inte isolerade tragedier; de är det förutsägbara resultatet av att arbetstagare lämnas utan bindande skydd. Vi kan inte acceptera ytterligare en sommar av förebyggbara värmerelaterade olyckor. Vi kan inte acceptera ytterligare en sommar där lagstiftarna kommer med för lite, för sent. Ett bindande EU-direktiv om värme i arbetet är avgörande för att hålla arbetstagarna säkra.

EFBWW:s generalsekreterare Tom Deleu:
Extremt väder är nu en verklighet på arbetsplatser i hela Europa. Värmeböljor, köldperioder och stormar är inte olägenheter för arbetstagare, utan yrkesrisker. Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar, men arbetstagare utsätts fortfarande för alltmer extrema väderförhållanden utan tydliga och verkställbara skyddsåtgärder. Om klimatanpassning är allvarligt måste det inkludera arbetsplatsen.

EPSU:s generalsekreterare Jan Willem Goudriaan:
Många offentliganställda arbetar utomhus. De utsätts för extrema klimathändelser som värmeböljor för att samhällsviktiga tjänster och räddningstjänster ska kunna fungera, såsom avfallsarbetare, kommunanställda i trädgårdar, brandmän eller hemtjänstpersonal som förflyttar sig mellan patienter. De behöver särskilt skydd vad gäller lagstiftning och verkställighet. Den extrema värmen denna vecka i flera EU-länder är ett bevis på att vi behöver detta ramverk. Arbetstagare och deras fackföreningar måste involveras.

Frågan
På grundval av EFFAT:s, EPSU:s och EFBWW:s modelldirektiv som presenterades idag uppmanar fackföreningarna Europeiska kommissionen att använda texten som grund för ett lagstiftningsförslag om yrkesvärme inom ramen för det kommande Lagen om kvalitetsjobb, och att tidigarelägga den utan dröjsmål så att arbetarna skyddas före, inte efter, nästa dödliga värmebölja.

#FörHetAttJobba

Ends
Mediakontakt:EFFAT
Maddalena Colombi
[e-postskyddad]
+32 488 337 409

EFBBW
Mick Madsen
[e-postskyddad]
(+32) 473-13 43 49

EPSU
Pablo Sánchez Centellas
[e-postskyddad]
(+32) 474-62 66 33