Uppsala universitet

11/06/2026 | News release | Distributed by Public on 11/06/2026 03:41

Mera matlagning, mindre bil för männen

Mera matlagning, mindre bil för männen

2026-11-06

Matlagning är den hushållssyssla där arbetsfördelningen mellan kvinnor och män är som mest jämställd, visar Nicklas Neuman (bilden) och Katarina Boyes forskning. Foto: Mikael Wallerstedt

Aldrig tidigare i modern tid har män och kvinnor delat så jämnt på hushållsarbetet som i dag. Det beror framför allt på att kvinnor lägger betydligt mindre tid på hushållssysslor än för bara 20 år sedan. Samtidigt har männens insatser förändrats: mindre tid går till att meka med bilen och fixa hemma, medan mer ägnas åt matlagning.

Genom den återkommande Levnadsnivåundersökningen (LNU) är det möjligt att följa hur fördelningen av hushållsarbete mellan män och kvinnor sett ut över tid. I ett kapitel i den nya boken Välfärd och livsvillkor: Perspektiv på samtida samhällsbilder (Liber) har Nicklas Neuman, tillsammans Katarina Boye (Stockholms universitet), bokens ena redaktör och undersökningsledare för LNU, sammanställt denna statistik för att ta reda på hur mycket tid som läggs på matlagning, städning, tvätt och underhåll i hemmet.

− Det vi visar är att det finns en generell förändring över tid där kvinnor gör betydligt mindre hushållsarbete. Samtidigt ser vi att män gör lite mer. Och när det gäller män, är det framför allt tiden för arbete med mat som har ökat, och det är också den mest jämställda kategorin av hushållsarbete. Det är mer mat och mindre tid på annat underhållsarbete som till exempel att meka med bilen, säger Nicklas Neuman, docent vid Institutionen för kostvetenskap.

Kvinnors hushållsarbete har minskat med drygt 2,5 timmar i veckan mellan 2000 och 2020-22, då LNU senast genomfördes. Under samma period har männen ökat hushållsarbetandet med cirka en timme. Samtidigt kvarstår skillnader mellan könen. Kvinnor lägger strax under 14 timmar i veckan på hushållsarbete. Detta kan jämföras med männens cirka 11 timmar.

Att män bara skulle laga mat på helgerna stämmer inte riktigt, menar Nicklas Neuman. Foto: Mikael Wallerstedt

Matlagning inte bara på helgen

Mest jämställda är vi när det kommer till matlagning och allt arbete som det innefattar med inköp, planering och disk. LNU från 2020-22 visar att män stod för 44 procent av detta arbete.

− Det finns en bild av att män mest lagar mat på helgen för att de tycker att det är kul. Men det är svårt att finna stöd för det om man tittar på siffror från både Levnadsnivåundersökningen och Statistiska centralbyrån. Snarare är det nog så att normerna förändrats. Det har skett en stor förändring i synen på vad män förväntas göra hemma. Att vara en engagerad pappa har länge varit en självklar norm för svenska män, men att en man ska kunna slänga ihop en maträtt är en stark norm det också, säger Nicklas Neuman.

Stort stöd för jämställd arbetsfördelning

I kapitlet undersöker forskarna även om synen på jämställdhet spelar någon roll för hur mycket tid män och kvinnor lägger på hushållsarbete.

− Över lag är stödet för ett samhälle med jämställd ansvarsfördelning i hemmet väldigt högt i Sverige, och vi finner inget stöd för att det skulle ha sjunkit nämnvärt bland unga vuxna män. Vi kan se att män som är mycket positiva till jämställdhet gör lite mer hushållsarbete och att mycket positiva kvinnor gör lite mindre. Är man mindre positiv till jämställdhet så ser det alltså lite mer könstypiskt ut. Men den skillnaden vi ser är ganska liten.

Är vi mer jämställda idag än någonsin?

− I Katarinas och mitt kapitel har vi har ju bara tittat på hushållsarbete. Det finns andra kapitel i boken, till exempel ett som handlar om ekonomisk utsatthet och där är ju kvinnor mer utsatta. Men när det gäller hushållsarbetet så ser vi ut att vara mer jämställda än någonsin, och som sagt då i synnerhet när det gäller mat.

Sandra Gunnarsson

Om boken Välfärd och livsvillkor

Boken Välfärd och livsvillkor: Perspektiv på samtida samhällsbilder Katarina Boye & Johan Westerman (red) från 2026 undersöker välfärd, ojämlikhet och social förändring i Sverige med hjälp av data från Levnadsnivåundersökningen (LNU). Studien har letts av Katarina Boye, docent i sociologi och verksam vid Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet, tillsammans professorerna Carina Mood och Michael Tåhlin (båda på SOFI). Boken tar upp skillnader mellan grupper i befolkningen och hur människors levnadsvillkor har förändrats över tid. Den är skriven som en lärobok i sociologi, men riktar sig också till exempelvis journalister och andra som är intresserade av samhällsutvecklingen.

Kapitlet "Hushållsarbetets fördelning och jämställdhet under ett halvt sekel" är skrivet av Katarina Boye och Nicklas Neuman.

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

E-post:
Jag vill få relevant information från Uppsala universitet till min inkorg. Uppsala universitet ska inte dela eller sälja min personliga information. Jag kan när som helst avsluta prenumerationen.

Senast uppdaterad: 2026-11-06

Uppsala universitet published this content on November 06, 2026, and is solely responsible for the information contained herein. Distributed via Public Technologies (PUBT), unedited and unaltered, on November 06, 2026 at 09:42 UTC. If you believe the information included in the content is inaccurate or outdated and requires editing or removal, please contact us at [email protected]