Undersökning: Skattehöjningar bromsar den ekonomiska tillväxten mer än utgiftsnedskärningar

Undersökning: Skattehöjningar bromsar den ekonomiska tillväxten mer än utgiftsnedskärningar

Finlands kroniska offentliga underskott och växande skuld gör det nödvändigt att stabilisera de offentliga finanserna. Enligt en färsk undersökning bromsar anpassningen av utgifterna den ekonomiska tillväxten i Finland, men i betydligt mindre utsträckning än skattehöjningar. Det finns dock betydande skillnader mellan olika utgifts- och inkomstslag.

I den undersökning som Näringslivets forskningsinstitut genomförde på uppdrag av regeringen för att tillgodose dess informationsbehov granskades konsekvenserna av den finanspolitiska anpassningen i Finland genom att kombinera internationell forskningslitteratur med en ny empirisk analys, som bygger på det material som Statistikcentralen hade sammanställt för undersökningen.

I undersökningen uppskattas finanspolitiska koefficienter som visar hur mycket BNP förändras i och med förändringar av de offentliga utgifterna eller skatteintäkterna. Enligt resultaten är utgiftskoefficienten i Finland relativt hög, men skattekoefficienten är betydligt högre än så. Detta innebär att både utgiftsnedskärningar och skattehöjningar hämmar den ekonomiska tillväxten på kort sikt, men att skattehöjningarnas inverkan på produktionen är betydligt större. Enligt forskningslitteraturen kan storleken på utgiftskoefficienten förklaras av medlemskapet i euroområdet, medan den höga skattekoefficienten kan bero på en redan hög total skattesats.

De relativt höga koefficienterna talar för att man bör genomföra ett övergripande anpassningsprogram, där den negativa inverkan av anpassningen kompenseras genom reformer som stärker den ekonomiska tillväxten, sysselsättningen, konkurrenskraften och de offentliga finansernas hållbarhet på lång sikt.

Betydande skillnader mellan olika utgifts- och inkomstslag

Undersökningen inriktade sig på att granska olika utgifts- och inkomstslag var för sig och syftade till att bedöma den ekonomiska inverkan av eventuella anpassningsåtgärder som riktas mot dem.

Resultaten tyder på att nedskärningar i de offentliga investeringarna skulle leda till betydande produktionsförluster och skulle kunna försvaga tillväxtpotentialen på lång sikt. Även för de offentliga lönekostnaderna observeras en relativt hög utgiftskoefficient. Lönekostnaderna är kopplade till den offentliga sektorns kärnverksamhet och produktiva tjänster, såsom förvaltning, säkerhet, trafik samt hälso- och utbildningstjänster. Sådana utgifter stöder även den privata sektorn och därför är koefficienterna för dessa vanligtvis relativt stora.

De anpassningsåtgärder som riktas mot utgiftsposter för mellanprodukter samt vissa inkomstöverföringar, såsom pensioner, verkar ha en mindre negativ inverkan på produktionen än nedskärningar som riktas mot offentliga investeringar och lönekostnader.

Enligt rapportens resultat verkar det som om även höjningar av konsumtionsskatter och bolagsskatten har en tydlig negativ inverkan på produktionen. Mot bakgrund av Finlands höga skattekoefficient och resultaten i forskningslitteraturen bör en eventuell ökning av skatteintäkterna genomföras genom att bredda skattebasen, till exempel genom att minska skattesubventioner och skatteundantag samt utnyttja miljöskatter, snarare än genom att höja skattesatserna.

Rapporten har sammanställts av ekonomie doktor Sakari Lähdemäki (Etla), politices doktor Päivi Puonti (vid Etla till och med 28.2.2026) och politices doktor, docent Juha Tervala (Helsingfors universitet).

Mer information: Sakari Lähdemäki, äldre forskare, Näringslivets forskningsinstitut, tfn 0407462991, [email protected]

Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets forskningsplan 2025. Informationsleverantörerna ansvarar för innehållet i de rapporter som publiceras i publikationsserien för statsrådets forskningsverksamhet, och innehållet representerar inte nödvändigtvis statsrådets uppfattning. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.